pulsutmaningen

Vårt projektarbete handlar, som ni säkert förstår, i grund och botten om hur man bedriver effektiv träning och försöka förstå vad det är som sker i kroppen under fysisk ansträngning. Vårt mål var att sänka vår vilopuls, något som kan ses som en positiv konsekvens av konditionsträning. Som vi nu förstått kan vilopulsen hos olika personer variera mycket även hos personer som är lika till utseende och ungefär lika vältränade. Att mäta vilopuls kan vara ett bra sätt för en enskild individ att se hur man i samband med träning utvecklas och rentav förbättras med en lägre vilopuls. Att mäta pulsen kan också vara ett hjälpmedel för att upptäcka eventuella infektioner i kroppen. Men hur vet man då om man har en bra kondtion eller inte? Det finns faktiskt en del andra sätt att mäta sin kondtion på och några av dem ska vi ta upp i det här avsnittet.

Mikael Wennerbäck visar masken man andas i när man gör ett syreupptagningstest på rullband.

Det är här testerna på brandstationen görs. Flera datorer håller koll på mätningar och Mikael använder sig av både cyklar och rullband som skymtar bak till vänster.

Syreupptagningsförmåga

I inlägget ”Svaret på frågan” förklarar vi en hel del vad syreupptagningsförmåga är och att det även är ett bra sätt att jämföra sin konditiond med andra. Mikael Wennerbäck berättade att när han skall mäta brandmännens kondtion mäter han deras syreupptagningsförmåga. Då får personen som ska testas springa med full brandmansutrustning på ett rullband med succesivt ökande lutning tills man inte orkar mer. Testpersonen har en slags mask att andas i med en slang som är kopplad till en dator som mäter halten syre i luften som testpersonen andas ut. Innehåller den utandade luften för mycket syre kan detta vara ett tecken på låg syreupptagningsförmåga, och om brandmannen i fråga inte uppfyller de krav på syreupptagningsförmåga som yrket kräver stängs man av och får bedriva träning på arbetstid istället för att nå upp till målen igen. Mikael menar att genom att mäta syreupptagningsförmågan på detta sättet får man sitt sanna värde på kondition, och som vi nämner i inlägget ”Svaret på frågan” mäts syreupptagningsförmåga i ml syre/kg kroppsvikt. Under själva testet på rullbandet mäts inte bara syreupptagningsförmågan utan även andra mätningar görs som spelar roll för hur brandmännen uppfyller kraven eller ej.

Åstrands cykeltest

Åstrands cykeltest är en välbeprövad och populär metod att mäta maximal syreupptagningsförmåga i Sverige.  Testet startas med en intervju där testpersonen får svara på frågor om motionsvanor och om man haft några sjukdomar eller äter mediciner. Utifrån detta underlag, samt kön och ålder, bestämmer testledaren vilken arbetsbelastning cykeln ska ställas in på. Arbetsbelastningen ska motsvara minst 50 procent av maximal syreupptagning hos testpersonen. Testpersonen ska cykla efter en metronom som slår med 100 slag per minut, och man skall alltså trampa i den takten. Under hela testet mäts pulsen en gång varje minut, och man kan också fråga testpersonen om den upplevda ansträngning man känner. Målet med cyklingen är att testpersonen ska uppnå steady state-läget, även kallat arbetspulsnivån. Arbetspulsnivån är den punkt då pulsen uppnår stabil nivå, alltså att det råder jämvikt mellan syreupptagning och syrebehov. Det här brukar ske efter ungefär 6 minuters cykling. Med hjälp av flera olika tabeller kan man sedan räkna ut syreupptagningsförmågan hos testpersonen i fråga. Fördelen med Åstrands cykeltest är att då man har haft en viss arbetsbelastning första gången kan man lätt jämföra de uppmätta värdena med gånger efter då man har cykeln inställd på samma arbetsbelastning. En annan fördel är att cykling inte är särskilt svårt tekniskt sett, och det gör att i princip alla kan göra testet på samma villkor. Åstrands cykeltest är helt enkelt ett relativt rättvist och enkelt sätt att mäta och jämföra sin syreupptagningsförmåga på, d.v.s sin kondtion.

Coopers löptest

Ett annat i Sverige vanligt konditionstest är Coopers löptest. Då springer testpersonen maximalt fort en viss sträcka (t.ex. 2000 meter eller 3000 meter) och tid tas. Med hjälp av en konditionssnurra får man fram motsvarande syreupptagningsförmåga hos testpersonen i fråga i ml/kg x min. Detta test är vanligast inom skolan, militären, regelbundet tränande motionärer och idrottsmän.

Källor:

-          Konditionstest, Gunnar Andersson, Artur Forsberg, Sture Malmgren (2006)

-          Wennerbäck, Mikael, Intervju (100110)