Intervju med Mikael Wennerbäck
För att få lite tips och idéer till främst vårt träningsprogram, men också mycket annat som rör vårt projektarbete, har vi varit och pratat med Mikael Wennerbäck som jobbar inom Storgöteborgs räddningstjänst som test- och fysansvarig. Hans jobb innebär att han gör fysiologiska tester på alla brandmän som jobbar inom Storgöteborg för att se till att alla har den hälsa och fysik som behövs inom det krävande brandmansyrket. Han är själv utbildad till brandman, men jobbet som test- och fysansvarig har han haft i 10 år. Han är även den som lägger upp träningsprogram för de brandmän som inte uppfyller de fysiska kraven, och när vi pratar med honom märker vi hur insatt han är i det mesta som rör träning, framför allt kondition. Att han på fritiden tränar friidrottare är ett annat bevis på att han är ordentligt intresserad och engagerad inom ämnet.
Mikael betonar hur viktigt det är med intensiv och regelbunden träning om man vill se resultat och han förklarar för oss hur hjärtat fungerar, i stora drag (se mer i stycket om hjärtat). En lägre vilopuls tyder oftast på att hjärtat har kraften att pumpa runt mer blod i varje slag, och därför behöver inte hjärtat arbeta lika intensivt. Mikael berättar även att en låg vilopuls inte nödvändigtvis behöver betyda att personen i fråga är vältränad, och inte heller att en person med hög vilopuls är helt otränad. Det kan faktiskt ligga i generna också, men självklart är vilopulsen en indikation på hur konditionen är. Som vi nämnt tidigare, intygar även Mikael att vilopulsen hos vältränade personer ligger på mellan 40 och 45 slag per minut (s/m), och kvinnor har generellt en något högre vilopuls än män. Däremot sänks inte maxpulsen med åldern lika hastigt hos kvinnor som hos män.
”Det kan vara svårare att sänka sin vilopuls ju äldre man blir men har man tränat och hållit igång under sin uppväxt är det lättare att hålla sig vältränad när man bli äldre. Har man inte tränat under sin uppväxt har man oftast svårare att träna upp sig när man blir äldre och får en ökad risk att drabbas av skador och sjukdomar.”
Och vi tror inte att Mikael, som kommer direkt från en långfärdsskridskotur i Göteborgs skärgård för att prata med oss, kommer ha några särskilda problem med den fysiska hälsan på ett bra tag. Han förklarar också att de flesta konsekvenser av utebliven träning kommer först på äldre dar, så det gäller att ta hand om sin kropp hela livet.
När vi sedan kommer in på vår träning och vårt träningsprogram håller Mikael med om att intervallträning är en av de mest effektiva vägarna till en förbättrad kondition. Genom denna sortens träning pressar du kroppen till max i korta och lite längre perioder för att sedan återhämtas i lika långa eller kortare perioder, och detta upprepas ett antal gånger beroende på tid och sträcka. Det gäller att komma upp i 95-100% av sin maxpuls, något som Mikael förklarar kan vara svårt att lära sig i början, men med en pulsklocka blir det mycket enklare att hålla koll på hur mycket man egentligen tar i. Exempel på intervaller inom löpning är att man springer med nästintill maxpuls i 1 minut, 3 minuter, eller en sträcka på t.ex. 500 meter, men sträcka eller tid för en intervall kan varieras i det oändliga. Lagom är ungefär 5-6 repetitioner, och mellan intervallerna vilar man i form av gång eller långsam jogging. Det gör inget om man kommer ner i en ganska låg puls under vilan, för att sedan ge i princip allt man har under intervallerna. Mikael berättar att om man vill se resultat bör man göra detta 2-3 gånger i veckan och tillägger: ”Man måste plåga sig själv och bli riktigt trött för att det ska ge något. Det kan kännas obehagligt för en del, speciellt om man inte är van vid träning, men det är bara bra för kroppen med riktigt hård ansträngning.” Han förklarar också att det kan vara svårt när man kommer igång med sin intervallträning att inte gå ut för hårt eller ta i för lite under passen, men det brukar man lära sig så småningom. Vi har i alla fall lärt oss mycket nyttigt av Mikael som vi vill tacka för att ha bidragit med sin tid och kunskap till vårt arbete.