Resultatet
Nu är träningsperioden avslutad och resultatet i pulsförändring blev följande:
|
Namn |
Vilopuls v.42 (spm) |
Vilopuls v.50 (spm) |
Skillnad (spm) |
|
Anna |
53 |
50 |
3 |
|
Malin |
54 |
50 |
4 |
|
Linnea |
60 |
56 |
4 |
Spm = slag per minut
Resultatet bygger på mätningar före, och strax efter, vår 8 veckor långa träningsperiod. För att få ett så lågt värde som möjligt bör man mäta vilopulsen på morgonen, direkt efter att man vaknat. Vi upplevde det dock svårt att göra detta eftersom vi ofta vaknar av väckarklockan och sällan av oss själva. Det abrupta uppvaknandet av väckarklockan bidrar till en omedelbar pulsförändring. Därför mätte vi även vilopulsen mitt under dagen, efter 20 minuters vila i liggande position, vid ett antal tillfällen. Efter 20 minuters vila bör man vara tillräckligt avslappnad.
Som ni ser har vi alla sänkt vår puls med 3-4 slag per minut. Det är ett rimligt resultat med tanke på träningsperiodens längd. En otränad person kan i början sänka sin vilopuls med 1 slag per vecka då denne börjar träna intensiv konditionsträning. Därefter sänks inte vilopulsen lika mycket varje vecka. Då vi redan hade en grundkondition vid projektets början bör vår sänkning därmed hamna på en lägre siffra, dock kanske lite högre än 3-4 slag per minut? Enligt Mikael Wennerbäck, fys. och test ansvarig på Gårda brandstation, är 5 slag per minut rimligt att gå ner efter 8 veckors träning med vårt träningsprogram och vår träningsbakgrund. Även svensk idrotts medicin (Internet 1) hävdar att en säkning på 5 eller fler slag per minut är rimligt efter ett par månaders intensiv träning.
Vi fick som sagt en sänkning på 3-4 slag per minut vilket är något lägre än vad vi förväntade oss. Vad kan detta bero på? Vi tror att det är flera faktorer som påverkat utfallet. Dels intensiteten på träningen. Vi gick in i detta projekt med inställningen att vi under varje träningspass skulle ta ut oss helt och hållet. Nu i efterhand kan vi konstatera att vi inte alltid höll oss till detta mål. Det var visserligen vid få tillfällen, men det är fortfarande en betydande faktor.
En annan sak vi tror har påverkat resultatet är att vi alla varit sjuka åtminstone en av träningsveckorna. Vi har då inte kunnat följa träningsschemat som planerat.
Vårt val av kost under träningsperioden kan också ha bidragit. Alla tre har varit noga med att äta bra och energirik mat innan och efter träningspass men däremellan har vi inte gjort några större förändringar från våra tidigare matvanor, som vi skulle beskriva som varken onyttiga eller överdrivet hälsosamma.
Källa:
Internet 1: http://www.svenskidrottsmedicin.se/fyss/pdf/1_Allmanna_effekter.pdf
